Mmmm
Choklad :D
Lite blandat
Mardröm igen, den här gången var eld inblandat tillsammans med min familj på ett hotell. Hemskt.
Jag känner av foglossningen en aning, var ute och gick men var tvungen att stanna då och då. Jimmy frågade om jag klarade av att gå upp i uppförsbacken - och ja! Här skall vi inte lata oss. Jag blir andfådd av ingenting, hjärtat pumpar så mycket att jag nästan ramlar omkull. Det har börjat dra och slita lite i legamenten igen, men här klagas det inte :) Det viktiga är att bebis har det bra och växer där inne.
Det är lång tid kvar tills rutinultraljudet, hela 16 dagar. Om 16 dagar kanske vi har fått reda på om det är en pojke eller flicka vi väntar på. Men framförallt vill jag veta att allt är ok med bebis. Det är jobbigt att gå så långa perioder utan att se efter med ultraljud eller lyssna på hjärtat.
Imorgon skall Jimmy på arbetsintervju. Håll tummarna :thumbup:
På tal om drömmar
Har märkt att jag börjat drömma märkligt. Det är mycket mardrömmar, mycket våld.
Inatt var jag med i en insatsstyrka som gick in i en byggnad för att få ut alla som var där, och skjuta de som var beväpnade. Vi lyckades men när allt var över visae det sig att de hade detonerat en bomb och jag fick uppdraget att utrymma. Precis när jag skall gå ut kommer jag på att min bror Tobias är där inne och börjar febrilt leta efter honom. Jag ber alla att vara uppmärksamma på om de ser honom och tillslut hittar jag honom. Han går lugnt upp för en trappa och ger tillbaka det han har lånat av någon random person och sedan går han fram till mig. Jag förklarar läget men han har inte tid, han skall prata med en familj. Jag försöker övertala honom och precis när jag lyckas vaknar jag. Jag orkade helt enkelt inte ligga kvar och se om vi hann ut levande eller inte.
Har läst att det är vanligt med konstiga drömmar när man är gravid. Måste bero på den emotionella biten; skräck, rädsla, överlycklig lycka, lust och förväntan.
Igår sade Jimmy att jag såg helt slut ut och då började jag gråta. Jag har ingen koll på varken tårar eller drömmar! Men jag har lärt mig att detta är en liten del av allt som har med graviditet att göra. Det är bara att acceptera och gå vidare.
Jag kan ha drömt om min sparkande bebis, eller så var det faktiskt så att den sparkade. Jag vet inte, men jag längtar efter att få känna riktiga sparkar.
Inatt var jag med i en insatsstyrka som gick in i en byggnad för att få ut alla som var där, och skjuta de som var beväpnade. Vi lyckades men när allt var över visae det sig att de hade detonerat en bomb och jag fick uppdraget att utrymma. Precis när jag skall gå ut kommer jag på att min bror Tobias är där inne och börjar febrilt leta efter honom. Jag ber alla att vara uppmärksamma på om de ser honom och tillslut hittar jag honom. Han går lugnt upp för en trappa och ger tillbaka det han har lånat av någon random person och sedan går han fram till mig. Jag förklarar läget men han har inte tid, han skall prata med en familj. Jag försöker övertala honom och precis när jag lyckas vaknar jag. Jag orkade helt enkelt inte ligga kvar och se om vi hann ut levande eller inte.
Har läst att det är vanligt med konstiga drömmar när man är gravid. Måste bero på den emotionella biten; skräck, rädsla, överlycklig lycka, lust och förväntan.
Igår sade Jimmy att jag såg helt slut ut och då började jag gråta. Jag har ingen koll på varken tårar eller drömmar! Men jag har lärt mig att detta är en liten del av allt som har med graviditet att göra. Det är bara att acceptera och gå vidare.
Jag kan ha drömt om min sparkande bebis, eller så var det faktiskt så att den sparkade. Jag vet inte, men jag längtar efter att få känna riktiga sparkar.
Jag MÅSTE skriva det igen
För jag TROR att det är bebis jag känner!! Jag börjar snart bli helt övertygad!
De små "puttarna" blir starkare och starkare, och nu känns de inte bara på kvällen var 3:e dag utan känner det också nu när jag sitter och skriver här.
Jimmy är nyfiken och vill också känna men tyvärr går inte de små "puttarna" ut hela vägen så han känner inget. Men tänk om det är liten som sparkas och slåss för fullt där inne. Vilken grej! Sade till Jimmy att den måste ha tagit efter pappan sin, så som h*n håller på :)
Men det behöver inte vara bebis som sparkas. Det kan ju vara någon bubbla också.
Önskar att någon kunde hoppa in i magen och känna efter för att sedan komma ut och berätta om det är bebis som petar eller inte. Eller så kanske jag får svar den 21 maj då rutinultraljudet skall utföras. Då lär jag i och för sig ha svaret redan.
Vill bara njuta av de små puttarna. Om det nu är puttar...
De små "puttarna" blir starkare och starkare, och nu känns de inte bara på kvällen var 3:e dag utan känner det också nu när jag sitter och skriver här.
Jimmy är nyfiken och vill också känna men tyvärr går inte de små "puttarna" ut hela vägen så han känner inget. Men tänk om det är liten som sparkas och slåss för fullt där inne. Vilken grej! Sade till Jimmy att den måste ha tagit efter pappan sin, så som h*n håller på :)
Men det behöver inte vara bebis som sparkas. Det kan ju vara någon bubbla också.
Önskar att någon kunde hoppa in i magen och känna efter för att sedan komma ut och berätta om det är bebis som petar eller inte. Eller så kanske jag får svar den 21 maj då rutinultraljudet skall utföras. Då lär jag i och för sig ha svaret redan.
Vill bara njuta av de små puttarna. Om det nu är puttar...
Ny vecka!
Idag går jag in i vecka 16 (alltså 17).
"Cirka 18 cm mellan huvud och fötter. Vikten är 90-120 gr. Könsorganen är utvecklade. Kroppen är tunn. Armar och ben är spinkiga och det mesta utav skelettet består fortfarande utav brosk som är mjukt och böjligt. Barnet saknar nästan helt underhudsfett. Ögonlock täcker ögonen och de kommer inte att öppnas förrän i vecka 26. Barnet upplever sin omgivning och kan reagera på det som händer på utsidan av magen. Den kan rycka till vid plötsligt höga ljud men lugnar sig offtast vid ett rytmiskt gungande.
Barnet har än så länge stor rörelsefrihet inne i hinnesäcken. Ibland blir det en knut på navelsträngen*. Det är ovanligt men betyder ingenting eftersom navelsträngen är spänstig och väldigt elastisk. Barnet väger mer än moderkakan och nu börjar det defenitivt synas att du är gravid.
Hjärnans utveckling är intensiv under den andra trimestern. Den skyddas av löst sammansatta skallben. Dessa sluter sig så småningom men fontanellerna, de stora mjuka ytorna mellan skallbenen, kan finnas kvar till dess att barnet är två år.
Magen växer och livmoderväggen tänjs ut allt mer. Kanske känner du vid den här tiden de första rörelserna från ditt lilla barn?"
-Ur boken Graviditet, förlossning och den nya familjen.
* Ibland blir det en knut på nevalsträngen - Det står att det inte är något att bry sig om, men kan det vara farligt? Någon som vet får gärna svara med en kommentar!
Som ni märker händer det mycket under den här veckan, 18 cm är inte att leka med, barnets första rörelser samt att den reagerar på omgivningen och det börjar synas att jag är gravid. På tal om att det skall synas, det gör det inte. Jag är för rund. Det kommer nog dröja några veckor till.
Välkommen vecka 16 (alltså 17) !
"Cirka 18 cm mellan huvud och fötter. Vikten är 90-120 gr. Könsorganen är utvecklade. Kroppen är tunn. Armar och ben är spinkiga och det mesta utav skelettet består fortfarande utav brosk som är mjukt och böjligt. Barnet saknar nästan helt underhudsfett. Ögonlock täcker ögonen och de kommer inte att öppnas förrän i vecka 26. Barnet upplever sin omgivning och kan reagera på det som händer på utsidan av magen. Den kan rycka till vid plötsligt höga ljud men lugnar sig offtast vid ett rytmiskt gungande.
Barnet har än så länge stor rörelsefrihet inne i hinnesäcken. Ibland blir det en knut på navelsträngen*. Det är ovanligt men betyder ingenting eftersom navelsträngen är spänstig och väldigt elastisk. Barnet väger mer än moderkakan och nu börjar det defenitivt synas att du är gravid.
Hjärnans utveckling är intensiv under den andra trimestern. Den skyddas av löst sammansatta skallben. Dessa sluter sig så småningom men fontanellerna, de stora mjuka ytorna mellan skallbenen, kan finnas kvar till dess att barnet är två år.
Magen växer och livmoderväggen tänjs ut allt mer. Kanske känner du vid den här tiden de första rörelserna från ditt lilla barn?"
-Ur boken Graviditet, förlossning och den nya familjen.
* Ibland blir det en knut på nevalsträngen - Det står att det inte är något att bry sig om, men kan det vara farligt? Någon som vet får gärna svara med en kommentar!
Som ni märker händer det mycket under den här veckan, 18 cm är inte att leka med, barnets första rörelser samt att den reagerar på omgivningen och det börjar synas att jag är gravid. På tal om att det skall synas, det gör det inte. Jag är för rund. Det kommer nog dröja några veckor till.
Välkommen vecka 16 (alltså 17) !
